Öppet brev till Svenska Kanotförbundet

Hur ställer sig Svenska Kanotförbundet till jämställd och rättvis idrott?

Förutom att uttagningskriterier är otydliga så har SKF ingen jämställdhetsplan att finna, inte heller i den senaste visionboarden som gjordes 2006 finns det något att läsa om mål för jämställd idrott/kanot.

Tidigare under sommaren tävlades sprint-SM. Under SM-veckan blev det en del uppståndelse eftersom att uttagningskriterierna ändrades på plats utan att vi aktiva blivit informerade om det. En del drabbades hårdare än andra. Alla tävlade om platser till sprint-VM, SM var den sista av tre uttagningar. De nya kriterierna som bestämdes under SM-veckan var följande; För att få åka på en olympisk distans Ska du ha kapacitet till final. För att få åka på en icke-olympisk distans Ska du ha kapacitet till medalj.

Ganska höga kriterier kan en tycka men jag resonerade att det är lika för alla, vilket också är anledningen till att jag inte har yttrat mig negativt kring detta tidigare. Jag själv blev trots två av tre vinster på 1000 och tre av tre på 5000 inte uttagen till VM (jo dagen efter min uteblivna uttagning fick jag höra att jag skulle få tävla k1 5000, jag tackade nej på grund av upplevelsen om avsaknad stöd från förbundskaptener samt att jag tyvärr(!) inte kunde låta bli att spekulera kring om anledningen till att jag inte blev uttagen var för att de ansåg att ”fel” person vunnit loppen). Detta år är jag är inte tillräckligt bra för att vinna en medalj på 1000 meter, varken i K1 eller i K2 och då accepterade jag utan vidare diskussion uttagningen.

Det som nu har kommit till min vetskap är tråkigt och gör att mitt hopp om jämställd kanot och rättvist paddlande helt fallerar, tydligen gör Svenska kanotförbundet skillnad på vilket kön man tillhör.

För ett par veckor sedan presenterades det officiella laget till VM i Duisburg, det finns som väntat ingen representant på damernas 1000 eller 5000. Inte heller på herrarnas 5000. MEN, det är en båt som får representera Sverige på K2 500m herrar. Jag vill inte på något sätt ta ifrån dessa individer sin plats, jag vill lyfta diskussionen. Kanske insåg SKF att kriterierna var lite väl hårda för att få tävla på en icke olympisk distans, eller så var det något annat som inte har tydliggjorts. Men, ska det inte gälla lika för alla, oavsett kön?

Jag vet mycket lite om den här K2-båtens kapacitet men jag vet att det är en oprövad båt på internationell bana. Jag vet att jag tillsammans med min K2 partner slutade på en 4:e plats på världscupen på K2 1000 (under den världscupen vi var med på, var startfältet mycket litet på K2 1000 men de som tog tredjeplatsen tog även tredjeplatsen på världscupen innan.)

Jag vet också att jag under mitt samtal med förbundskaptenerna i samband med att jag fick beskedet att jag inte skulle få tävla på VM fick bekräftat att det inte heller kommer att finnas några killar som kör K2 500 eller K1 5000 (de sa att båten ska ha kapacitet till medalj). Att vi har en representant på herrarnas K1 500 kan väl ingen ifrågasätta då uttagne vunnit VM guld på givna distansen.

Jag vet inte om det är för att denna besättning också ska tävla K2 1000 som kaptenerna tänker att ”när de ändå är på plats”. I sådana fall undrar jag var rättvisan och värdigheten i uttagningarna har tagit vägen?

Det är inte helt orimligt att följande spekuleras: Bara för att det inte redan fanns en tjej som de ansåg kunde/ville tävla 1000 eller 5000 representerad på en annan sträcka så går dessa platser tomma? För att ta med ännu en tjej eller två där ett lag på 7 killar och 5 tjejer är uttaget är inte tänkbart? Är det rimligt att en ska prestera nationellt på en annan sträcka för att få tävla på till exempel 1000m? Tyvärr är det precis det som verkar ha krävts.

Inför sprintVM anordnas det även ett läger. Till det här lägret har kaptenerna(?) beslutat att bjuda in några herrar (som inte är uttagna till VM-truppen) för satsning mot nästa år. Kontentan var 11 herrar och 5 damer på lägret(?). Finns det inga fler damer som inte blivit uttagna som är aktuella för nästa års satsning? Jo det finns det, flera stycken. Varför är inte dessa damer tillfrågade att vara med? Är det inte lika viktigt att stötta och ta fram fler bra kvinnliga kanotister som manliga?

Jag önskar att jag kunde säga att det här är första gången det är orättvisor, men det är det inte. Vi kan gå tillbaka år efter år och se att det majoriteten av alla gånger tas med fler killar än tjejer på såväl junior- som seniorsidan och oftast med motiveringen att ”det är ju fler killar som håller på, det är hårdare konkurrens” eller ”det är större startfält så de behöver inte göra lika ”bra” placeringar.” Men, är det inte bra placeringar vi vill ha oavsett hur stort startfältet är? Och vem avgör om det är ”hårdare” konkurrens på herrsidan än damsidan? Kan det vara så att damidrott inte uppmärksammas lika mycket och att det är därför bredden inte är lika stor? Tränar herrarna hårdare än damerna? Är det möjligt att tänka att damer och herrar tränar och lägger ner lika mycket tid och energi på sitt idrottande? Är en A-final plats mer värd om du är man än kvinna?

Två andra exempel är 2012 års U23 EM där det skickades två killar helt utan egenkostnad med muntlig motivering att de tog sig till final året innan (återigen vill jag påpeka att jag inte på något sätt riktar kritik mot någon aktiv). Det fanns två tjejer som också tagit sig till final året innan men trots detta åkte med full avgift. Även världscupen i Szeged detta år, i årets verksamhetsplan för senior och U23-landslaget finns det publicerade (kanot.com) uttagningskriterier och mål, bland annat ”..att få ett fungerande lag som har kapacitet att tävla på alla distanser på VM, EM, U23EM, U23VM” trots detta tävlades inte en enda icke olympisk distans (för tjejerna, killarna hade en representant på K1 500) under första världscupen i Szeged. De skickade tio killar och fyra tjejer med motivering att det inte fanns ekonomi nog. Hur kan det finnas ekonomi för 10 killar men endast 4 tjejer? Hur kan det finnas ekonomi till att en man kör en icke olympisk distans men inte en kvinna? Under den världscupen var kriterierna om medalj för att representera på en icke olympisk distans inte uttalade och därmed inte ett aktuellt argument.

Förutom skillnaden på män och kvinnor så gör SKF fortfarande skillnad på distanser. Under tävlingen i Jönköping 2013 lades ett K2 500 meters (för damerna) och K4 1000 (för herrarna) så tajt efter målgången på K1 5000 att majoriteten av eliten upplevde att de inte kunde köra K1 5000. Inte för att de inte ville, utan för att det fysiskt inte var särskilt optimalt. De som trots detta valde att köra fick tydligt höra att det inte var något positivt. Under världscupen i Szeged representerades dessa sträckor av individer som inte kört uttagningsloppet i Jönköping. Återigen, ska en individ behöva göra nationella resultat på en annan sträcka än den sträcka som individen vill tävla på internationellt? Och behöver en inte på icke olympiska distanser köra uttagningstävlingarna i Sverige för att få tävla på sträckorna internationellt?

Jag har fått svar om att det är olympiska distanser som drar in pengarna och att det därför inte går att skicka lika stora lag på icke olympiska distanser. Om det här tydligt hade informerats om och det hade gällt samma för herrar och damer så kanske min reaktion inte hade varit så stark. Men, läser jag i visionboarden som gjordes 2006 så står följande mening: ”Sluta med att ställa grenar mot varandra.” Om det här är målet från 2006, bör vi inte 2013 ha kommit lite längre? Bör vi inte ha kommit fram till en lösning ekonomiskt så att ni inte behöver nedprioritera icke olympiska distanser? Och bör ni inte 2013 ha en jämställdhetsplan? Måste det vara så svårt att ha rättvisa tydliga uttagningskriterier där kriterierna är samma oavsett om du är man eller kvinna, paddlar 500 eller 1000?

Enligt kanot.com är 72% av styrelsemedlemmarna män och av ansvariga för landslagen är 84% män. Till majoriteten av alla landslagsuppdrag skickas fler män än kvinnor.

Jag kan inte svara på varför mina kollegor paddlar men jag gör det för att jag tycker att det är kul, jag tävlar maraton, 5000 och 1000 för att det är det roligaste jag vet. Jag tycker att det är tråkigt att se orättvisor i kanotsverige, att se hur SKF gång på gång behandlar män och kvinnor olika, hur SKF trots sina egna visioner nedprioriterar sträckor. Det finns de män som alltid hellre kommer att vilja köra 500 och de kvinnor som alltid hellre vill köra 1000 trots att detta inte är olympiska distanser. Det är tråkigt att höra från förbundskaptener samt andra att de sträckor som jag tar på högsta allvar inte är viktiga. Kontentan, det jag satsar på är inte viktigt. OS är vart fjärde år, VM är varje. Är SKF ett olympiskt förbund? Eller är ni ett förbund som också satsar på bredd, icke olympiska distanser, EM och VM?

SKF, jag tror att det är på tiden att ni läser in er på detta:

På RFs hemsida kan en ganska enkelt hitta jämställdhetsmålen, här är några få:

Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Det innebär att på alla beslutande och rådgivande nivåer bör kvinnor och män vara representerade med minst 40 procent.

Kunskap kring jämställdhet måste ges hög prioritet. Bara en jämställd idrott präglas fullt ut av de demokratiska värderingar som är idrottens.

Andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40 procent – inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån, – vid riksidrottsgymnasierna (RIG) – vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) -vid SF:s landslagsverksamhet.

Diskrimineringslag (2008:567) 13 § Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren.

 

Mvh Michaela Jonsson Lindblad

med stöd från: Anders Velin och KK Eskimå

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *