Klubbnytt

Sunset beach

Hej Sverige!

Förmiddagen bestod av ett tufft paddelpass, 15x 3min i olika farter. Men det känns aldrig lika jobbigt när det är soligt och varmt och spegelblankt och med bra träningskompisar.

På eftermiddagen var det distanspass igen. Men jag och Kim sprang distans istället för att paddla. Jag kände att jag behövde ett långt distanspass inför Göteborgsvarvet i maj. Och det är också mycket lättare att få gjort här i den fina miljön och det härliga vädret än hemma i rusk och regn och mörker. Det blev 90min löpning, vi sprang över klippor, vid vatttnet, på stranden, genom stan och på andra fina stigar.

Passet avslutades på stranden och här kommer lite fina bilder.

Ha det bra!

Kram Cissi

Det var underbart att springa och se detta.

Tjo Sverige!

Vädret blir bara bättre här nere. Idag hade vi 24 grader och inte ett moln så jag har hunnit med att sova några timmar i solen.

Strulet med besättningskanoterna fortsätter även i år. Idag på morgonen var jag och pratade med receptionen om var och när vi kan hämta dem. Då säger hon:

-Jaha ska ni ha sådana med det har ni inte reserverat. Det enda jag ser här är att ni skulle ha 4a K1:or.

Men jag vet att jag har offert från hotellet på 9 K1:or och att två K2:or och en K4:a skulle reserveras åt oss.

Men de verkade iallafall inte vara bokade så förhoppningsvis kan vi få dem imorgon men det har vi ju hört förut så vi får vänta och se.

På förmiddagspasset var det 1000 m starter som gällde, vilket innebär start och sedan hitta 1000 m farten för att sedan avbryta efter 90 sek. Tyvärr var det ebb och vi körde åt fel håll så efter bron så var det sandbankar som vi blev tvungna att lyfta över vilket man kanske inte förväntar sig under ett 1000 m lopp.

Nedan följer lite blandade bilder från de första dagarna

Ha de!

Sportchefen


Hotellområdet


Anna uppe på taket


Killarna äter mellanmål 15 minuter innan Lunchen


Lunch


Så här stavas vår klubb nu förtiden.


Det paddlas ibland också.


Vighetsträvling, här är en av de mindre viga….


Cissi läser biologi i polen. Håll i papperna nästa gång.


Solnedgången.

Tillbaka till paradiset

Hej alla där hemma!

Då var vi äntligen tillbaka här i Portugal! Vädret kunde inte vara mycket bättre än var det är. Vi började dagen med att åka ner till kanotplatsen. Man kan märka att det är väldigt salt i vattnet för kanoterna var sönderergade. Det gjorde att kanoternas sitsar och rodersystem satt helt enkelt fast. Men det fixade sig tillslut.

Vi fick i dag 2 bra pass på vattnet. Det var mycket lugna pass där vi försökte hitta rytmen och den rätta känslan. Inför den mycket hårda tränings veckan.

Resten av dagen har gått ut på att inställa sig på stället och lära känna rutinerna. Personalen som jobbar här är mestadels samma som förra året så det känns lite som att komma hem, detta är vårt place.

Det är jättekul att vara här igen vi ser verkligen fram emot en underbar vecka.

Hoppas allt är bra hemma, hoppas ni läser vår blogg. Så hörs vi i veckan!

The great 9.

LOST

Resan började i kalla och regniga Karlskrona. Vi tog tåget söderut mot Kastrup. På tåget ägnade vi oss åt matte och annat pluggande. Ola fick vara lärare. Efter ca tre timmar kom vi fram till Kastrup. Där mötte vi upp Kim, som flugit ifrån paddeln. Flygbolaget tyckte inte att en paddel var nödvändig för en kanotist.

Väl på plats för incheckning fick vi bevis för vem som hade tyngst packning efter alla spekulationer. Cissi vann, och hade nästan dubbelt så mycket som Linnea… Hur gick det till?

Flygresan gick bra och vi mötte upp Stockholmsgänget på flygplatsen. Vi hämtade ut bilarna och lastade in packningen och körde iväg. Sen gick allt mycket fort i den intensiva trafiken och vi lyckades tappa bort en av bilarna i loppet av 2 min. Och dom hade INGEN ANING vart dom var eller skulle köra. De stannade på en mack och köpte en karta över Portugal. Men den var nog inte till så stor nytta. Den ända nyttan med kartan var att andra medtrafikanter såg att vi var dumma turister. "

-Are you lost?
-Yes.
-Where are you goning?
-To the big bridge
-Follow me!

Han pekade och vifftade med armarna och visade vart dom skulle. Efter lite telefonsamtal lyckades dom hitta den andra bilen. Den icke engelskspråkiga guiden var lost. Men vi hade GPS så det gick bra ändå.

När vi kom fram fick vi mat och boende. Och nu väntar träningen!

/ Tjejerna